Få ordning på ekonomin för hushållens skull
Inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet
Inflationen i Sverige och övriga världen är den högsta på 30 år. Ekonomer spår att en vändning kan komma under 2023, men det finns många osäkerhetsfaktorer. Även om inflationen är hög i alla länder sticker Sverige ut i ett annat avseende, Sverige är det land i EU som har lägst tillväxt. Därmed ökar risken att Sverige drabbas av stagflation, vilket kännetecknas av hög arbetslöshet, låg tillväxt och hög inflation.
Se utvecklingen i konsumentprisindex samt tillväxtprognos nedan.
Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet, bara Spanien, Grekland och Italien har fler arbetslösa. Åtta år av socialdemokratiskt styre har satt djupa spår i svensk ekonomi.
Hushållens ekonomi är avgörande
En nyckelfaktor för att vända en svängning i konjunkturen är hushållens syn på det ekonomiska läget. Svenska hushåll är idag mer oroliga över sin ekonomiska situation än under pandemin och de effekter den fick på ekonomin.
Att dämpa hushållens oro är oerhört viktigt för att öka konsumtionen vilket leder till ekonomisk utveckling. Inför nästa år finns oro att hushållens konsumtion inte bidrar till tillväxten över huvud taget.
Stora skillnader mellan Moderaterna och Socialdemokraterna
Från S kommer det väldigt blandade signaler, vilket ytterligare ökar hushållens oro i detta osäkra läge. Finansminister Mikael Damberg varnade tidigare för återhållsamhet men har tidigare sagt att S vill pausa med återbetalningen på statsskulden vilket skulle blåsa på utgifterna. Socialdemokraterna har också stämmobeslut på att överge överskottsmålet redan nästa mandatperiod. Det vore mycket olyckligt i detta läge.
Moderaterna är tydliga med att överskottsmålet ligger fast. Finanspolitiska experiment skulle vara särskilt skadliga just nu. Det gör att Moderaterna anser att inkomstskattesänkningar i huvudsak bör finansieras med att minska utgifter. Menar S allvar med sin återhållsamhet bör det gälla också för S bidragshöjningar.
Rent konkret anser Moderaterna att det reformutrymme som finns, främst ska användas till försvaret, rättsväsendet och välfärden. För att skapa ytterligare utrymme som exempelvis kan gå till ökade resurser till försvaret vill vi pressa tillbaka bidragsbrotten, en halvering skulle till exempel kunna frigöra 10 miljarder kronor. Vi kommer också att inrätta ett effektiviseringskansli för att hitta besparingar och effektiviseringar i den statliga förvaltningen.