S rättspolitiska misslyckanden

Sverige hör till toppligan i Europa vad gäller dödsskjutningar och till bottenligan när det gäller polistäthet. Brottsligheten, inte minst den grova, har skenat sedan S-regeringen tillträdde 2014. Gängen och klanerna…

Sverige hör till toppligan i Europa vad gäller dödsskjutningar och till bottenligan när det gäller polistäthet. Brottsligheten, inte minst den grova, har skenat sedan S-regeringen tillträdde 2014. Gängen och klanerna breder ut sig. Människor upplever en ökad otrygghet. I detta allvarliga läge pratar regeringen mycket, men gör alldeles för lite.

En dyster brottsutveckling

Sverige ligger idag i den absoluta Europatoppen vad gäller dödsskjutningar per capita. Jämfört med år 2014 har skjutningarna ökat med närmare 50 procent. Och om utvecklingen under första halvåret 2022 håller i sig kommer 2022 att innebära en ny toppnotering i antal skjutningar.

Även sexualbrotten och ungdomsrånen har ökat närmast lavinartat. Varje år utsätts var fjärde ung kvinna för sexualbrott och tre procent av alla tonåringar över 16 år blir rånade.

Samtidigt blir antalet kriminella nätverk och särskilt utsatta områden allt fler. Sverige har 20 områden där polisen inte kan göra sitt jobb. I dessa områden kontrolleras i princip lokalsamhället av den organiserade brottsligheten. Gängen infiltrerar myndigheter och sätter upp egna vägspärrar.

Ett rättsväsende utan tillräckliga resurser

Sverige har färre poliser per capita än för tio år sedan och ligger därmed i Europas bottenliga när det gäller polistäthet. Utredandet av grova brott har inte fungerat så dåligt som idag på 20 år, enligt polisens egna utredare. Även övriga myndigheter i rättsväsendet är underdimensionerade och underfinansierade i förhållande till sina uppgifter.

Faktum är att antalet uppklarade brott minskat sedan 2014. Det är dessutom färre människor som påbörjar fängelsestraff idag än för tio år sedan.

En regering som gör för lite

Den socialdemokratiska regeringen påstår att den har skärpt ”fler än 70 straff”. I praktiken är nästan hälften av dessa höjningar sådana som har liten eller ingen betydelse. I en stor del av de övriga fallen är skärpningarna resultat av tillkännagivanden från riksdagen.

Socialdemokraterna har konsekvent röstat nej till Moderaternas förslag om mönsterbrytande brottsbekämpande åtgärder. Detsamma gäller höjda polislöner. Vissa förslag har regeringen sedan, så småningom, själva genomfört. Dessa använder de sedan gärna som exempel på sin egen hårda hållning mot brottsligheten.