Svar på interpellation (V) angående kommunens policy mot mobbing och kränkningar i skolan
Camilla Blacker Wallinsson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, besvarar Vänsterpartiets interpellation angående kommunens policy mot mobbing och kränkningar i skolan.
Stämmer uppgiften att kommunen saknar en kommunövergripande antimobbningspolicy?
Enligt skollagen måste huvudman/kommun se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att varje förskola, skola och annan verksamhet ska genomföra åtgärder för att förhindra och förebygga kränkande behandling samt varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. Alla verksamheter måste även arbeta med aktiva åtgärder samt förebygga arbetet genom att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet ska göras genom att kartlägga risker för kränkande behandling, analysera orsakerna till riskerna, sätta upp mål och bestämma åtgärder, upprätta en plan mot kränkande behandling samt följa upp och utvärdera arbetet[1].
Vallentuna kommun har inte en plan som specifikt heter kommunövergripande antimobbningspolicy. Begreppet mobbning finns inte i skollagen i stället används begreppet kränkande behandling som är ett bredare begrepp som kan innefatta mobbning men även andra kränkande beteenden.[2] Med anledning av det använder sig Vallentuna kommun av begreppet kränkande behandling i sina dokument.
Vallentuna kommun har, av nämnden antagna, riktlinjer gällande ”Att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet uppdateras dessa riktlinjer kontinuerligt och senast var hösten 2022. Uppdateringen görs av huvudman för samtliga kommunala verksamheter inom Vallentuna kommun.
Samtliga verksamheter (förskolor, grundskolor, anpassad grundskola och gymnasium) har egna ”Likabehandlingsplaner” för att arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utgå från sin egen verksamhets lokala förutsättningar. I likabehandlingsplanen framgår bland annat planerade åtgärder och uppföljning av förgående års åtgärder, varför planerna lämpligast sker elevnära och i respektive verksamhet[3]. Under vårterminen 2023 tog Barn- och ungdomsförvaltningen fram en gemensam mall kallad ”Plan för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Mallen är tänkt som ett stöd för samtliga verksamheter. Genom mallen skapar Barn- och ungdomsförvaltningen förutsättningar för att varje skola skall kunna arbeta systematiskt med frågor gällande kränkande behandling samt för att säkerställa att arbetet innehåller alla delar som verksamheterna är skyldiga att arbeta med enligt lag.
Olweusprogrammet, som tillsynes verkar vara den metod som används av Sollentuna, är en tjänst som hela kommuner eller delar av kommuner köper och där man arbetar efter en modell mot kränkande behandling. Modellen bygger på en serie samordnade åtgärder som går ut på att utveckla miljön i skolan med syfte att minimera möjligheterna att mobba och kränka andra elever[4]. Modellen är forskningsbaserad men har under åren fått en del kritik då den bygger på kamratstödjande verksamhet, Olweuslektioner/särskilda lektioner samt medling mellan eleverna och dessa insatser har emellanåt visat sig ha negativ effekt och kränkande behandling har då ibland ökat. Notera att Skolverket inte rekommenderar skolor att använda detta program, eller något annat program för den delen, fullt ut.[5]
Likt Sollentuna kommuns arbete med Olweusprogrammet arbetar Vallentuna kommun med arbete på tre centrala nivåer: skolnivå, klassnivå och individnivå. Samtliga nivåers uppföljning av föregående arbete är lika viktigt. Utifrån uppföljningen från dessa nivåers arbete tas en plan fram för nästa års insatser för ett främjande och förebyggande arbete. Uppföljningen bygger på olika delar där till exempel elevers och vårdnadshavares enkätsvar är en del. Ytterligare delar är trygghetsvandringar som genomförs på flertalet verksamheter. Dessa vandringar görs för att få syn på platser eller områden på en skola som på något sätt kan upplevas som otrygga. Vandringarna genomförs ofta med kurator samt rektor på verksamheterna. Andra delar som tas med kan vara allt från elevrådets punkter som tagits upp under året samt vad som framkommit i respektive klass. Utöver det tittar elevhälsoteamen på antalet anmälda kränkningar, var de skett, när de skett samt hur de har skett för att få syn på hur verksamheterna kan utveckla sitt arbete framöver.
Vallentuna kommuns arbete, likt Sollentunas, är beroende av samarbete mellan all personal på skolan, elever och dess vårdnadshavare. Utöver de tre nivåer som Sollentuna och Olweusprogrammet arbetar efter, har Vallentuna kommun även arbete på huvudmannanivå. Alla kommunala verksamheters arbete gällande kränkande behandling är kopplat direkt till huvudman genom ett digitalt system kallat DF Respons. Här anmäler samtliga kommunala verksamheter så fort de får kännedom om att det har skett något som eventuellt skulle kunna vara kränkande behandling. Systemet gör det möjligt för samtliga verksamheter samt huvudman att få en överblick över alla anmälningar, var de sker, när de sker samt i vilka situationer det sker. Det bidrar till att verksamheterna lättare kan ta fram statistik för att varje verksamhet inför ett nytt läsår lättare ska veta hur de skall förebygga och främja sitt arbete gällande kränkande behandling. Systemet gör det även möjligt för varje verksamhet samt huvudman att följa upp om respektive ärende på något sätt är kopplat till exempelvis frånvaro eller andra orsaker.
Utöver det vardagliga arbetet med anmälningarna i systemet DF Respons gås samtliga ärenden igenom av förvaltningen vid läsårsslut och sammanställs i en rapport som redovisas för barn- och ungdomsnämnden, (Uppföljning av arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under …) i september varje år. I rapporten tas statistisk fram och analyser görs av underlaget för att identifiera behov av övergripande insatser eller riktade till områden eller verksamheter där behov har identifierats.
Det centrala i kommunens arbete med att åtgärda kränkningar är att skolorna arbetar systematiskt och med både förebyggande och åtgärdande insatser som är evidensbaserade. Skolornas arbete med dessa frågor bygger på noga kartläggning av de lokala förhållandena i samverkan med skolpersonal och elever.
Slutligen vill jag förtydliga huvudmannens och skolans ansvar enligt skollagen där Gunnar Bergström uppgett att anmälningsskyldigheten enligt paragrafen enbart gäller varje skola för sig. Av 6 kap. 10 § skollagen framgår att skolpersonal är skyldiga att vid varje misstanke om att ett barn eller elev blivit utsatt för kränkande behandling anmäla detta till rektorn som i sin tur anmäler till huvudmannen. Därefter följer en utredningsskyldighet och i förekommande fall en åtgärdsskyldighet. Ansvar för fullgörelse av dessa skyldigheter åligger huvudmannen och en eventuell brist i exempelvis anmälningsskyldigheten är en brist hos huvudmannen, inte den enskilda skolan.[6]
Är nämndens ordförande beredd att verka för att en sådan policy utarbetas i den mån den saknas?
I dagsläget är det inte aktuellt för Vallentuna kommun att köpa in en tjänst likt Olweusprogrammet då mycket av det arbetet redan genomförs i Vallentuna kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen har pågående insatser kring kompetensutveckling gällande kränkande behandling riktat till samtliga verksamheter. Dessa insatser kommer att fortgå under hela läsåret 2023/2024 och utvecklas i den takt verksamheterna önskar att de gör. Att barn- och ungdomsförvaltningen även har tagit fram en gemensam mall för alla verksamheter att använda är något som kommer att ta tid att helt implementera. Även inom det området kan det komma att ske kompetensutveckling.
Utöver dessa insatser har Vallentuna kommun sina riktlinjer att förhålla sig till och det gäller all personal som arbetar i samtliga verksamheter. Riktlinjerna ses över regelbundet och ändras skollagen kommer så även riktlinjerna att ses över och ändras.
De krävs således inte något särskilt anti-mobbingprogram för att bedriva ett effektivt arbete mot kränkande behandling och jag ser inte något värde i att implementera ett program innehållande ineffektiva och kontraproduktiva insatser som närmast riskerar att hämma det pågående arbetet i kommunens verksamheter. Jag ser det istället som bättre att Vallentuna fortsätter att ta inspiration från flera program och utformar arbetet så att det kan anpassas efter olika behov i våra olika verksamheter.
[1] 6 kap. 1-8 § skollagen
[2] 6 kap. 3 § skollagen och prop. 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, s. 102 f.
[3] 6 kap. 8 § skollagen och prop. 2005/06:38, s. 139 samt prop. 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering, s. 576 f.
[4] https://olweus.se/
[5] Se Skolverket (2012) utvärdering av metoder mot mobbing där flera anti-mobbingprogram, inklusive Olweusprogrammet, utvärderats, se särskilt s.23 f. och s. 207 f.
[6] 6 kap. 5 § skollagen. Jfr. 26 kap. 10-12 § angående ingripande vid tillsyn och 6 kap. 12 § angående skadeståndsansvar