Svar på interpellation (V) om problematisk skolfrånvaro

Camilla Blacker Wallinsson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, besvarar Vänsterpartiets interpellation angående problematisk skolfrånvaro. Svar på respektive fråga lämnas nedan, efter den inledande texten.

Inledning

Barn som är bosatta i Sverige har rätt till kostnadsfri utbildning. Denna rätt är inte bara förankrad i skollagen (2010:800), utan även i svensk grundlag (2 kap. 18 § regeringsformen och 7 kap. 20–22 §§ skollagen). Med rätten till utbildning följer en skolplikt, vilket innebär att barn måste gå i skolan och delta i skolans verksamhet. För att vara frånvarande från skolan behöver barnet ett giltigt skäl, exempelvis beviljad ledighet eller sjukdom. Skolplikten börjar hösten det år barnet fyller sex år och upphör vid vårterminens slut det tionde året därefter. För de flesta elever är det när de slutar nionde klass.

Skolplikten innebär således en rättighet och en skyldighet för barn att få sin utbildning i det svenska skolväsendet. Barnets skola (huvudmannen) och barnets hemkommun spelar en avgörande och viktig roll i att barnet uppfyller skolplikten, genom att utreda orsaker till frånvaro och vidta rätt åtgärder i samarbete med hemmet. Barnets vårdnadshavare har det övergripande ansvaret för att barnet kommer till skolan.

Skollagen 7 kap. 19 a§ anger att om en elev har upprepad eller längre frånvaro från skolan ska rektor, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte anses obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektor se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.

Den 10 november 2020 antog barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun förnyade riktlinjer rörande barns och elevers rätt till utbildning. Enligt riktlinjerna är det inte endast frånvarons omfattning i tid (procent) som avgör om en anmälan om utredning ska ske eller inte. Problematisk skolfrånvaro kan definieras utifrån olika parametrar, vilka skiljer sig åt från individ till individ. Det betyder att det inte enbart behöver vara frånvarons omfattning i tid som avgör om en anmälan om oroande skolfrånvaro ska ske eller inte. Orsaken till en i tid förhållandevis låg frånvaro, kan också utgöra sådan problematisk frånvaro att en anmälan ska göras.

Sedan vårterminsstart 2021 arbetar de kommunala skolenheterna enligt en kommungemensam rutin för närvaroarbete, vilken färdigställdes i slutet av oktober 2020. Rutinen är utarbetad utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom området skolnärvaro och syftar till ökad kvalitet och likvärdighet i skolornas främjande, förebyggande och åtgärdande närvaroarbete.

I Vallentuna kommun sker anmälan och utredning av oroande och problematisk skolfrånvaro sedan vårterminsstart 2021 med digitalt stöd (DF Respons) för de kommunala enheterna. Anmälan föregås av en kartläggning av elevens frånvaro och därefter fattar rektor beslut om att starta en utredning eller inte. Om rektor beslutar att påbörja en utredning går en notifiering (via DF Respons) till barn- och ungdomsförvaltningen (huvudman).

För de fristående verksamheterna ändrades rutinerna för skolpliktsanmälan till elevens hemkommun från och med vårterminen 2021. Dessa rutiner innebär att de fristående huvudmännen gör en digital anmälan via DF Respons, när de inleder en utredning om problematisk skolfrånvaro för en elev som är folkbokförd i Vallentuna kommun. Anmälan registreras därmed av hemkommunen. De fristående huvudmännen får information varje termin (via mejl) från barn- och ungdomsförvaltningen, om att anmälan ska göras till hemkommunen samt hur den ska göras.

Målsättningen för skolorna i Vallentuna kommun är att tidigt identifiera elever i riskzon för oroande skolfrånvaro. Genom en digitaliserad anmälan och registrering av frånvaro i SchoolSoft, samt registrering av uppstartade utredningar om problematisk frånvaro i DF Respons, ökar förutsättningarna för en tillförlitligare statistik och analys av skolfrånvaro.

Svar på interpellationens frågor

Hur ser ordföranden på att den problematiska skolfrånvaron har tredubblats på 2 år. Vad ser ordföranden som orsaker till detta?

Det frågan i interpellationen berör, är att antalet ärenden om problematisk skolfrånvaro som anmäls till huvudmannen och hemkommunen har ökat vid en jämförelse av vårterminerna 2021 och 2023.  För att svara på interpellationens fråga är det viktigt att klargöra skillnaden mellan faktisk frånvaro, det vill säga andelen elever som har varit frånvarande från undervisningen och de fall när anmälan om utredning av problematisk skolfrånvaro anmälts till huvudman/hemkommun.

När det gäller faktisk skolfrånvaro visar prognosen för höstterminen 2023 att andelen elever med hög frånvaro i de kommunala grundskolorna i Vallentuna kommun har minskat över tid snarare än ökat. Från höstterminen 2021 till höstterminen 2023 har frånvaro mellan 20–30 procent minskat från 11,7 procent till 5,5 procent. Frånvaro över 30 procent har minskat från 3,8 procent till 3,2 procent. Observera att detta avser höstterminen.

Den största andelen av eleverna hade vårterminen 2023 en frånvaro på 0 – 10 procent och andelen elever inom detta frånvarospann ser enligt uppföljningar av närvarodata ut att öka höstterminen 2023, medan andelen elever med högre frånvaro blir lägre.

Observera: bland de elever som har 0–10 procents frånvaro finns även de elever som inte har någon- eller en mycket låg skolfrånvaro och där det sannolikt inte finns skäl till oro över frånvaron.

Det är alltså inte andelen elever med hög frånvaro som ökat utan antalet ärenden som anmälts till huvudman/hemkommun. Detta beror sannolikt på flera olika och samverkande orsaker.

En av orsakerna till ökningen kan vara de förändrade arbetssätt som de nya riktlinjerna från november 2020 innebär. Före förändringen gjorde verksamheterna en anmälan om skolpliktsbevakning först när en elev varit frånvarande över 30 procent. De nya riktlinjerna har inte en sådan gränsdragning utan en anmälan om utredning kan göras tidigare.

Ökningen kan även bero på ett mer systematiskt arbete med uppföljningar av elevernas närvaro. Oroande skolfrånvaro uppmärksammas i ett tidigare skede och därmed genomförs också kartläggningar av de orsaker som kan ligga bakom en oroande skolfrånvaro. På det sättet kan rätt insatser sättas in tidigt.

En annan orsak till ökningen av antalet ärenden i DF Respons kan handla om en implementeringseffekt. Skolorna har över tid (sedan införandet av DF Respons vårterminen 2021) blivit allt säkrare i att använda systemet på ett korrekt sätt, vilket också leder till ett ökat antal ärenden.

Ytterligare en bidragande orsak till ökningen kan vara att även äldre, redan avslutade ärenden i DF Respons finns med i statistiken för vårterminen 2023. Ett utvecklingsarbete pågår som innebär att från och med höstterminen 2023 tas enbart de ärenden med i statistiken, som har startats upp under innevarande termin. Detta för att uttagen data ska bli mer rättvisande och jämförbar över tid.

En annan aspekt när det gäller ökningen av antalet ärenden i DF Respons, är att de fristående enheterna står för en stor del av ökningen. Från 45 ärenden höstterminen 2022 till 91 ärenden vårterminen 2023. För de kommunala enheterna har en mindre ökning skett från höstterminen 2022 till och med vårterminen 2023 (från 184 till 191 ärenden). Vallentuna kommun påminner de fristående enheterna om att göra anmälningar till hemkommun om problematisk skolfrånvaro, samt att de ska informera om- och uppdatera hemkommunen om de närvarofrämjande insatser som görs för respektive elev. En av orsakerna till det ökade antalet ärenden från de fristående enheterna kan således vara att implementeringsprocessen gällande anmälan till hemkommun fortsätter enligt plan.

Prognosen för höstterminen 2023 är att antalet ärenden i DF Respons kommer att bli färre än det antal som presenterades i rapporten för vårterminen 2023, både gällande de kommunala och de fristående enheterna. Att det totala antalet ärenden nu minskar kan ha flera orsaker. En av dem kan vara att implementeringsprocessen har kommit till en fas där antalet ärenden framöver kommer att ligga på en jämnare, mer stabil nivå. En annan bidragande orsak kan vara att närvaron i skolorna ökar. Ytterligare en orsak är att från och med höstterminen 2023 tas enbart de ärenden med i statistiken, som har startats upp under innevarande termin.

Eftersom frånvaron ser ut att öka har nuvarande åtgärder inte räckt till. Vilka åtgärder planeras för att komma till rätta med den ökande problematiska frånvaron?

Som nämnts i svaret på fråga 1 visar prognosen för höstterminen 2023 att andelen elever med hög frånvaro i de kommunala grundskolorna i Vallentuna kommun har minskat sedan vårterminen 2023. Den största andelen av eleverna hade vårterminen 2023 en frånvaro på 0 – 10 procent och andelen elever inom detta frånvarospann ser enligt uppföljningar av närvarodata ut att öka höstterminen 2023, medan andelen elever med högre frånvaro blir lägre.

Sett till den totala frånvaron, har antalet elever inom spannet 0 – 10 procents frånvaro ökat vårterminen 2023 i jämförelse med vårterminen 2022 (från 1 888 elever till 2 142 elever), medan antalet elever med en frånvaro på 10 – 20 procents frånvaro, respektive 20 – 30 procents frånvaro i stället har minskat.

Gällande elever med en frånvaro på 30 procent eller högre, så har antalet elever minskat från vårterminen 2021 (157 elever) och ligger kvar på i princip samma nivå vårterminen 2023 (142 elever) som vårterminen 2022 (141 elever).  Vid en jämförelse av vårterminerna 2021 och 2023 har andelen elever med en frånvaro på 30 procent eller högre minskat från 4,1 procent till 3,6 procent.

Vårdnadshavare rapporterar in frånvaro för sitt barn via SchoolSoft och elevens närvaro i skolan ska rapporteras i SchoolSoft av ansvarig personal. Skolan är skyldig att kontakta vårdnadshavare om eleven inte är frånvaroanmäld och eleven inte kommer till lektion. Detta sker enligt respektive skolas rutiner. All skolfrånvaro ska anmälas av vårdnadshavare, något kommunen behöver fortsätta informera om och kommunicera tydligt till vårdnadshavare och elever.

Ett kontinuerligt och långsiktigt arbete pågår i Vallentuna kommun för att utveckla arbetet med att tidigt identifiera, utreda och åtgärda problematisk skolfrånvaro och på så sätt öka skolnärvaron i kommunens skolor. Inom ramen för utvecklingsarbetet genomförs regelbunden uppföljning av verksamheternas pågående kartläggningar och utredningar av oroande skolfrånvaro kopplat till antalet elever med hög frånvaro (över 20 procents- respektive över 30 procents frånvaro). Uppföljningarna av närvaroarbetet sker bland annat tillsammans med rektorsgruppen, flera gånger per läsår.

Under höstterminen 2023 har implementeringen av tidigare beslutade riktlinjer och kommungemensamma rutiner för närvarofrämjande arbete i grundskola och anpassad grundskola fortsatt följas upp och analyserats i syfte att säkerställa att arbetet sker likvärdigt i alla kommunala skolor. Planerat och pågående arbete syftar även till att öka tillgängligheten till information om skolplikt och tydliggöra ansvaret för hemkommun, skola och vårdnadshavare.

Skolnärvaro är ett gemensamt ansvar för flera av kommunens verksamheter, inte enbart våra skolor. Samarbete mellan skolorna och de skolsocionomer som tillhör socialförvaltningen har implementerats och blivit en kontinuerlig del av arbetet. Skolsocionomerna som tillsammans med skolverksamheten (grundskola, anpassad grundskola och gymnasium) arbetar i syfte att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro arbetar tillsammans med samtliga skolor och träffar elever, vårdnadshavare och skolpersonal. Det finns även en dialog mellan förskola och skolsocionomerna.

Sedan senare delen av våren 2023 finns en samverkansmodell mellan socialförvaltningen, fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i syfte att ytterligare utveckla samverkan exempelvis i skolnärvaroarbetet. Samverkansmodellen leds av kommunens trygghets- och folkhälsosamordnare.

I Ifous forskningsöversikt (Ifous fokuserar, Skolnärvaro, 2019) presenteras en översikt av betydande forskning inom området skolnärvaro. Något som belyses i rapporten är just vikten av att det närvarofrämjande arbetet behöver ske systematiskt och långsiktigt. Samverkan både inom skolans organisation och med andra aktörer är av stor betydelse för hur proaktivt det närvarofrämjande arbetet blir.

Ett fortsatt systematiskt och samordnat arbete för att främja skolnärvaro är en viktig faktor för att eleverna i Vallentuna kommun ska få sin grundlagsskyddade rätt till utbildning tillgodosedd och därmed också ökade möjligheter till en god framtid.

Finns det anledning att se över rutinerna och kriterierna för att göra en orosanmälan till socialtjänsten?

Skolnärvaro, som är en friskfaktor och bidrar till att främja psykisk hälsa är ett gemensamt utvecklingsområde för de kommunala skolorna i Vallentuna kommun. Sedan årsskiftet 2020 – 2021 har Vallentuna kommun som nämnts en kommungemensam närvarorutin för de kommunala grundskolorna och anpassad grundskola som är utarbetad utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom området skolnärvaro.

När det gäller en orosanmälan till socialtjänsten är detta något som finns reglerat i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och alla som är anställda i skolan är skyldiga att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att barn på något sätt far illa. Det finns således inte reglerat för Vallentuna kommuns skolor när en orosanmälan ska göras – anmälan görs utifrån den lagstadgade skyldighet personalen har att göra en anmälan, så snart en oro uppstår för en elev. Om alltför detaljerade och fastställda rutiner och/eller kriterier skulle utformas för ovanstående, kan risken finnas att dessa gränsdragningar gör att en orosanmälan dröjer, snarare än att den görs så snart en oro finns för eleven.

I interpellationens inledande stycke lyfts reflektioner kring att antalet elever med hög frånvaro är fler än det antal orosanmälningar som årligen inkommer till socialtjänsten. Att beakta här bör vara att när barn/elever har insatser från socialtjänsten, så kan dessa löpa över en längre tidsperiod. De elever som finns med i frånvarostatistiken och har hög oroande skolfrånvaro kan således ha ett pågående ärende hos socialtjänsten sedan en längre tid tillbaka. Likaså kan ett ärende med närvarofrämjande insatser för en elev löpa under en längre tid. Närvaroarbete är ofta ett långsiktigt arbete, med många samverkande faktorer att ta hänsyn till.