Svar på interpellation (V): Grundskolornas bemanning

Camilla Blacker Wallinsson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, besvarar Vänsterpartiets interpellation angående grundskolornas bemanning. Svar på respektive fråga lämnas nedan, efter en inledande redogörelse av bland annat organisationsförändringar och forskningsläget.

Inledning
I interpellationen anges att medelvärdet för lärartätheten i Vallentunas kommunala grundskolor år 2023 uppgick till 14,5 elever per lärare och att medelvärdet för riket uppgick till 11,3 elever per lärare. Vidare uppges att det för Vallentunas del förelåg en negativ trend i form av minskad lärartäthet jämfört mot riket mellan åren 2013 och 2023.

För att kunna göra jämförelser över tid och utifrån det utläsa eventuella trender behöver hänsyn tas till flera kontextuella faktorer. I Vallentuna kommun har det under de senaste åren skett omfattande organisationsförändringar inom grundskolan; exempelvis sammanslagning av skolenheter (2018), Hagaskolans öppnande och däri inrättade heltidsmentorer (2019) och beslut om nedläggning av Karbyskolans högstadium (2020). Det innebär ändrade förutsättningar vad gäller elevunderlag och därmed personella och ekonomiska resurser. Lärartäthet behöver därför analys-eras i rätt kontext under givna förutsättningar. För Vallentunas del kan här tilläggas att även om vi ser en ökning av antalet elever i den kommunala grundskolan ser vi kan klar minskning av antalet elever i de yngre årskurserna där såväl lärartäthet som personaltäthet är högre. Den statistik som Vänsterpartiet hänvisar till i sin jämförelse innehåller därmed variabler som kan påverka vilken slutsats man kommer fram till, exempelvis antalet för riket inrapporterade skolenheter respektive år. I denna del kan det vara värt att notera att flera kommuner i såväl Sverige som Stockholms län står inför stora demografiska utmaningar och har antingen ett pågående arbete med omorganisering av skolenheter eller kommer att behöva inleda ett så-dant arbete inom en mycket snar framtid.

Lärartäthet behöver även särskiljas från personaltäthet där flera kategorier av personella resurser kan ingå, exempelvis rektor, övrig skolledare, speciallärare, specialpedagog, yrkes- och studievägledare, studiehandledare modersmål, lärarassistent, fritidspedagog, fritidsledare eller annan pedagogisk personal. Det innebär att effekterna av dessa kan se olika ut, för exempelvis olika elevgrupper.

Vänsterpartiet tillägger att det är ett oomtvistat faktum att lärar- och personaltäthet och lärarnas kompetens är förutsättningar för en inkluderande skola, hög skolnärvaro och goda skolresultat. Vikten av kompetenta lärare kan stå oemotsagt. Däremot behöver effekten av hög lärartäthet problematiseras på ett generellt plan, bland annat utifrån att det finns stora skillnader i elevers resultat, trots hög lärartäthet. Studieresultaten på en skola kan bero på flera faktorer, exempelvis andel behöriga lärare, tillgång till specialpedagogiskt stöd, omfattning av digitalisering samt skol-ledningens kompetens och tydliga fokus på undervisningsutveckling. I Vallentuna kommuns kommunala skolor har såväl rektorer som biträdande rektorer en genom-förd eller pågående rektorsutbildning. Även yttre faktorer kan påverka, såsom sociala förhållanden i upptagningsområdet eller den enskilda elevens egna förutsättningar och behov. Skolverket lyfte i en rapport från 2009 forskningsläget och faktorer som påverkar resultaten i grundskolan där bland annat effekten av minskad klas-storlek och ökat lärartäthet redogjordes för. Sammanfattningsvis konstaterade Skol-verket att den generella effekten av lärartäthet är alltför svag för att kunna förklara stora förändringar i elevers studieresultat men att det föreligger en påvisbar positiv effekt för yngre årskurser, för elever i studiesvaga hem och för elever med utländsk bakgrund. Liknande resultat kommer även Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) fram till i sin rapport från 2007. Rapporten sammanfattar resultaten från tre studier, där den första studien undersöker hur förändrade resurser i skolan, i form av förändringar i lärartätheten, samvarierar med elevernas studieresultat. Bakgrunden till rapporten är det stadsbidrag som Riksdagen införde läsåret 2001/02 till följd av den ekonomiska krisen under 1990-talet, med minskade resurser per elev som följd. Avsikten med statsbidraget var att förbättra elevernas förut-sättningar att nå målen för sina utbildningar.

Christian Andersson, nationalekonom och författare till rapporten, konstaterar att forskning kring effekterna av skolresurser går tillbaka till 1960-talet och ett flertal studier har publicerats inom området sedan dess. En stor del av denna forskning undersöker klasstorlekens betydelse för elevernas studieresultat. Sammantaget visar studien bland annat att det är inte går att se några statistiskt säkerställda samband mellan lärartätheten och resultaten i grundskolan på den genomsnittliga eleven. Något förväntat visar studien istället att individ- och familjesituation har större betydelse för resultaten. Ökade resurser har förbättrat studieresultat för elever med lågutbildade föräldrar i förhållande till andra elever. Detta som tidigare nämnt i linje med tidigare studier och visar att ökade resurser kan vara ett viktigt instrument för att utjämna studieresultat mellan barn med olika bakgrund och för-utsättningar.

Svar på interpellationens frågor
1. Hur ser du på den relativt låga lärar- och personaltätheten i Vallentunas kommunala grundskolor, och den sjunkande trenden?
Inledningsvis ser jag det inte som särskilt förvånande att Vallentuna kommun har en sjunkande trend i lärartäthet beaktat de organisationsförändringar som skett från 2018 fram till 2020. Jag vill även i denna del poängtera att Vallentunas kommunala grundskolor har ökat i måluppfyllelse från 76,4 % (2013) till 81 % (2023) och därefter 82,9 % 2024. Vi har ser även en ökad trend sedan 2015 i positiv avvikelse från modellberäknat värde avseende måluppfyllelse, meritvärde och gymnasiebehörig-het. Vallentunas kommunala grundskolor presterar därutöver bättre avseende måluppfyllelse och meritvärde än samtliga socioekonomiskt jämförbara kommuner.

Med avstamp i ovan redovisade forskningsgrunder kan konstateras att det inte föreligger något naturligt samband mellan lärartäthet och elevers generella studieresultat. Statistiskt ligger forskningen i linje med det faktum att det många gånger är skolenheter i socioekonomiskt utsatta områden samt enheter vid glesbygd som har hög lärartäthet. Det är dock inte alltid så att lärartätheten korrelerar med högre generellt studieresultat eller ens positiv avvikelse från modellberäknat värde. I denna del kan man därför problematisera lärartätheten som ensidigt kvalitetsmått. En hög lärartäthet får inte avsedd eller förväntad effekt om skolans arbete med exempelvis särskilt stöd och främjande av skolnärvaro brister eller där övriga personella resurser saknas såsom exempelvis specialpedagog. Ytterligare försvårande faktorer för kvali-tén i undervisningen är hög personalomsättning.

Den undervisningsrelaterade faktorn som i högst grad påverkar elevers studieresultat är lärarens kompetens, förmåga och engagemang. Om detta råder det en hög grad av samstämmighet i både internationell och svensk forskning. I denna del lyfts även vikten av lärares pedagogiska ledarskap samt en arbetskultur som präglas av höga förväntningar på elevers lärande och resultat. Det är dessa delar som nämnden i sin verksamhetsplan särskilt fokuserar på och det är just detta tillsammans med ett systematiskt närvaro- och kvalitetsarbete, där elevers utveckling följs upp tidigt och kontinuerligt, som i mångt och mycket är orsaken bakom de ökade studieresul-taten för den kommunala grundskolan.

2. Vad är du personligen beredd att göra för att såväl lärartätheten som personaltät-heten ska öka?
Barn- och ungdomsnämnden har att förhålla sig till den av Kommunfullmäktige beslutade kommunbudget och däri den av budgeten tilldelad ram- och skolpeng. Kommunallagen ger inte någon ordförande i nämnder mandat att egenhändigt till-dela sitt område resurstilldelning över det som fullmäktige beslutar om. Därutöver känner jag mig i denna del nödgad att upplysa Vänsterpartiet om att bemanning och rekrytering är en fråga för rektorns ansvar och mandat.

Under våren 2025 inleds budgetdiskussioner inom såväl Alliansen som oppositions-partierna och därefter fattar Kommunfullmäktige den 2 juni 2025 beslut om kom-munplan och budget 2026 – 2028. Diskussioner kopplade till resursfördelning läm-par sig bättre att hållas inom ramen för den kommande budgetdebatten.