Svar på interpellation (S) om läskrisen
Camilla Blacker Wallinsson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, besvarar Socialdemokraternas interpellation angående läskrisen i skolan.
Svaret på frågan lämnas nedan, efter den inledande texten.
Inledning
Vallentuna är som Socialdemokraterna uppger en välmående kommun tack vare att Moderaterna tillsammans med Alliansen har styrt kommunen de senaste 40 åren. Det är genom Alliansens politik som Vallentuna är välmående och välskött där resultatet för årskurs 9 i förhållande till måluppfyllelse, meritvärde och gymnasiebehörighet i Vallentunas kommunala grundskolor ligger bland de 25 procent bästa kommunerna i Sverige.
Vi i Alliansen, och särskilt undertecknad, har dock återkommande under 2023 lyft att vi har utmaningar i årskurs 6 avseende framförallt måluppfyllelse och utmaningar i resultaten vid övergångar mellan förskola, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.
PIRLS-mätningen 2021, som publicerades 2023, visade stora skillnader i läsförståelsen för årkurs 4 mellan elevgrupper och mellan skolenheter. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Skolverket såväl som SKR har analyserat resultatet där bland annat pandemin och demografiska förändringar ges som förklaring till det försämrade resultatet. Det är framförallt elever som inte talar svenska i hemmet som har försämrat sina resultat i PIRLS, elever som talar svenska i hemmet har inte försämrat sina resultat sen förra mätningen.
I den internationella kunskapsmätningen PISA 2022 såg vi även att 15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelsen i såväl Sverige och Norden som i de flesta andra OECD-länder. Svenska elever presterar dock över OECD-genomsnittet. En orsak till minskningen i resultatet som OECD och Skolverket lyfter är även här pandemin.
Garantin för tidiga stödinsatser
I skollagens 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen regleras garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4–4 b §§).
Garantin för tidiga stödinsatser infördes inför läsåret 2019/20 i förskoleklassen och lågstadiet och beskriver den arbetsprocess som är avsedd att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom språk (svenska) och matematik. Den omfattar förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan och syftar till att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Genom garantin stärks även likvärdigheten i skolan avseende elevernas möjlighet att nå kommande kriterier för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik.
Enligt garantin ska det göras en särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling:
- i förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggnings-material finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik.
- lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3.
Stöd i form av extra anpassningar: Enligt skollagens 3 kap. 5 § ska ansvarig förskollärare eller lärare samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid en särskild bedömning och vid planering av stöd när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och vid uppföljning av stödet. Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens.
I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
Utredning om elevs behov av särskilt stöd
Skollagen 3 kap. 7 § anger att om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömnings-stöd, resultatet på ett nationellt prov, information från lärare, eller på annat sätt framgår att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska då se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollag eller annan författning (skollagen 3 kap. 8 §).
Åtgärdsprogram
I skollagens 3 kap. 9 § anges att för en elev som är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska utformas framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. För vissa former av särskilt stöd får rektor inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt skollagen 3 kap. 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas.
För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas (skollagen 3 kap. 10 §).
Resultatuppföljning i Vallentuna kommun
I Vallentuna kommun arbetar de kommunala skolorna med resultatuppföljning bland annat utifrån en kommungemensam resultatuppföljningsplan. I denna ingår obligatoriska nationella bedömningsstöd, kartläggningsmaterial och nationella prov. I planen finns också kommungemensamma tester, som kompletterar de nationellt reglerade materialen. Resultaten av de tester som finns i planen följs upp och analyseras på skolorna och är en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete. De kommungemensamma testerna följs upp i specialpedagogiskt nätverk och i rektorsgruppen, cirka fyra tillfällen per läsår.
Utöver de bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som finns i resultat-uppföljningsplanen använder skolorna andra sätt och material för resultatuppföljning, som kan vara skolspecifika. Detta är upp till varje rektor att besluta om och organisera för.
Resultat på nationella prov
I ett av interpellationens stycken redogörs för försämrade resultat på nationella prov i Vallentuna kommun: ”statistiken visar att andelen elever i årskurs 3 i egen regi i Vallentuna som klarat det nationella provet i svenska har minskat med 12 % under de fem senaste åren (från 85 till 73 %).”
Under åren 2020 och 2021 genomfördes inte de nationella proven, på grund av den rådande pandemin. Sett till riket som helhet har resultaten på de nationella proven i svenska i årskurs 3 sjunkit från 76 procent till 67 procent mellan åren 2019 – 2023. Vallentuna kommun hade således ett högre resultat än riksgenomsnittet år 2023. Att notera särskilt när det kommer till denna trendkurva är att Vallentuna och riket som helhet såg ett särskilt positivt resultat 2019 (85 % resp. 76 %) till skillnad från de två åren innan där Vallentunas resultat från de nationella proven låg på 76 procent. Vad vi kan se från 2017 och 2023 är att differensen mellan Vallentunas resultat och resultat för riket har ökat och att vi 2023 presterar bättre än länssnittet.
Betyg i årskurs 6
I interpellationen lyfts andelen elever med godkänt betyg i svenska i årskurs 6 in enligt följande: ”tittar vi på årskurs 6 har andelen elever med godkänt betyg i svenska minskat från 94,6 % 2021 till 90,9 % 2023 i egen regi.”
Gällande betygen i årskurs 6 i svenska har andelen godkända elever i de kommunala skolorna sjunkit från 93,2 procent (2021, rikssnitt) till 91,2 (2023, rikssnitt). Vallentuna kommun hade en andel godkända elever på 94,6 procent 2021 och 90,9 procent 2023. Såväl i riket som i Vallentuna kommun har resultaten mellan 2021 – 2023 således sjunkit.
För Vallentunas skolor såg vi en positiv utveckling gällande godkända betyg i svenska för årskurs 6 mellan 2019 och 2021, medan trenden för 2022 och 2023 däremot är tydligt nedåtgående. Vid en jämförelse med riket och länet har Vallentunas resultat således tagit en mer oroväckande riktning. Betygen i svenska och resultaten på de nationella proven i årskurs 6 har följts upp med rektorsgruppen men det har inte framkommit en tydlig eller gemensam orsak till de lägre resultaten i dessa dialoger och resultaten behöver både bevakas och analyseras vidare för att bättre förstå vad orsakerna är. Resultaten på de nationella proven i svenska för årkurs 6 skiljer sig åt både vad gäller mellan skolenheter och vilka delar av kriterierna/förmågorna som försämrats vilket gör att det är svårt att dra generella slutsatser. Utifrån uppföljning av delproven på de nationella proven för årskurs 6 i svenska kan vi dock se att det varierar vilka delprov (tala, läsa, skriva) som avviker men att skrivdelen är det prov där flest enheter har ett lägre resultat än övriga provdelar. Vi arbetar just nu med att göra fördjupade analyser för att se hur vi kan arbeta med respektive skolenhet där vi ser utmaningar i måluppfyllelsen för svenska.
Språk-, läs- och skrivutvecklande arbete i Vallentuna kommun
I Vallentuna kommun pågår ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbete i både förskola och skola. I förskolan innebär arbetet bland annat att kartlägga och säkerställa att alla barn får tillgång till högläsning. Språkpedagogiskt forum, i samarbete med barnbibliotekarie och logoped, möjliggör ett fortsatt verksamhetsnära, kollegialt och läsfrämjande utvecklingsarbete. En utvärdering via rektorer och förskolepersonal av insatsen ’matematikspråk i förskolans undervisning’ ger underlag för fortsatt arbete.
Arbetet med att stärka läsförståelsen i de tidiga skolåren utifrån forskning och beprövad erfarenhet fortgår kontinuerligt i kommunens skolor. Resultat från de tre första årens användning av det forskningsbaserade testverktyget LegiLexi (https://legilexi.org/) som obligatorium i åk 1–3 visar en tydlig positiv utveckling.
Den utvecklingspotential inom flera områden såsom exempelvis läsförståelse i de tidiga skolåren och läsintresse i de senare skolåren som uppmärksammats under åren 2022 – 2023, har inneburit fortsatta insatser inom dessa områden. Ett av målen med det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet i Vallentuna kommun är att särskilt uppmärksamma betydelsen av, och att initiera fortsatt fokus på lärarhögläsning, boksamtal och samarbete med folk- och skolbibliotek i förskolor och skolor. Ett särskilt fokus på skolbibliotekets läsfrämjande funktion sker utifrån aktuell omvärldsbevakning, i syfte att utveckla och stötta arbetet på central och lokal nivå via kunskapsspridning och riktad kompetensutveckling.
På flertalet av de kommunala skolenheterna pågår ett systematiskt och strukturerat språk-, läs- och skrivutvecklande utvecklingsarbete utifrån enheternas identifierade behov. Som exempel kan nämnas Rosendalsskolan, Lovisedalsskolan och Karlslundsskolan. Utvecklingsarbetet pågår bland annat tillsammans med kommunens centrala barn- och elevhälsa.
I Vallentuna kommun finns ett kommunövergripande nätverk för verksamma speciallärare och specialpedagoger. Arbetet i specialpedagogiskt nätverk med fokus på tillgängligt lärande har fortsatt legat på främjande och förebyggande elevhälsoarbete, framför allt med inriktning på språk-, läs-, skriv- och matematikutvecklande arbete riktat även till mellan- och högstadiet. Gemensamma litteraturstudier, extern och intern fortbildning samt kollegialt utvecklingsarbete har bidragit till breddade och fördjupade kunskaper hos kommunens speciallärare och specialpedagoger, vilket i sin tur inneburit en höjd kompetensnivå på de olika skolorna inom aktuellt område.
Ett samarbete med projektet Läsa äger (https://lasaager.se/) har initierats som en utveckling av läsinspiratörsverksamheten för feriearbetande ungdomar riktade till barn och elever i förskola och i fritidshemsverksamhet i syfte att minska sommarlovstappet i läsning.
Elevhälsa
Gällande elevhälsans omfattning, regleras denna i skollagens 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning. I skollagens 2 kap. 25 § anges att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete och vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare.
I Vallentuna kommun samverkar den centrala barn- och elevhälsan med kommunens kommunala och fristående förskolor och skolor. På skolorna finns lokal elevhälsa, vilken varje rektor organiserar och leder. Utifrån de behov och förutsättningar respektive skola har, finns det specialpedagoger och speciallärare anställda på skolorna.
Elever med särskilt stort stödbehov kan få placering i någon av kommunens särskilda undervisningsgrupper. Dessa undervisningsgrupper följer grundskolans kursplan och i förekommande fall även den anpassade grundskolans kursplan. De särskilda undervisningsgrupperna möjliggör specifika, läsfrämjande insatser för de elever som har störst stödbehov. Placering för en elev i någon av de särskilda undervisnings-grupperna ska föregås av den centrala barn- och elevhälsans samråd med elevens ordinarie hemskola.
Tillsyn av garantin om tidiga stödinsatser
Skolinspektionen genomför för närvarande en tillsyn av hur landets skolor arbetar med de moment som ingår i garantin för tidiga stödinsatser. Tillsynen omfattar förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan och sameskolan. Tillsynen är en del i Skolinspektionens regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass och lågstadiet 2019 – 2024. Skolinspektionen ska ge Utbildningsdepartementet löpande information om arbetet. Uppdraget har delredovisats till departementet och slutredovisningen ska ske senast den 13 december 2024. Att notera: en av de skolor som ingått i tillsynen är Karlslundsskolan i Vallentuna kommun (höstterminen 2023). Skolinspektionens bedömning är att verksamheten uppfyller författningarnas krav avseende garantin för tidiga stödinsatser.
Svar på interpellationens fråga
- Hur arbetar du för att säkerställa att våra skolor kan ha fler små undervisningsgrupper och fler speciallärare som redan på lågstadiet fångar upp de elever som behöver extra stöd i läsning, för att hindra läskrisen som skolministern varnar för?
Enligt skollagens 2 kap. 10 § beslutar rektor om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det är således inte centralt reglerat hur rektor fördelar de resurser respektive skola har att förfoga över. Dock ska varje skola ha tillgång till specialpedagog och/eller speciallärare, vilket finns i Vallentunas kommunala grundskolor och den anpassade grundskolan. När det gäller organisering av små undervisningsgrupper som en möjlig insats för att fånga upp elever som behöver extra stöd i läsning är det något som beslutas om och organiseras på respektive skola, och som behöver utgå ifrån identifierade behov. Eftersom detta exempelvis är beroende av klasstorlek och elevernas stödbehov i respektive klass behöver det organiseras av rektor och personal i respektive skolenhet. Det är med andra ord en fråga för rektorerna att avgöra huruvida skolenheten behöver små undervisningsgrupper, eller ytterligare bemanning av speciallärare eller specialpedagoger eller andra insatser i undervisningen utifrån de behov som skolan identifierar i den systematiska resultatuppföljningen och kvalitetsarbetet.
Min roll som ordförande i Barn- och ungdomsnämnden är utifrån ett huvudmannauppdrag bland annat att tillse att våra enheter har förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Detta görs genom fördelning av resurser med fokus på att öka likvärdighet mellan våra enheter och genom medveten och effektiv huvudmanna-organisering. Vallentuna kommuns grundskolor har goda förutsättningar för att dimensionera sina respektive enheter för att dels arbeta läsfrämjande, dels organisera undervisningen utifrån skolenheternas behov. Det finns goda förutsättningar för finansiering och det ska i detta sammanhang särskilt noteras att resultatenheterna för de kommunala grundskolorna och förskolorna gick med ett överskott 2023. Det finns även goda finansiella förutsättningar 2024. Här ska även noteras att rektorerna inte har lyft varken för förvaltningen eller för undertecknad att det saknas finansiella resurser för att fullgöra skolans undervisningsuppdrag.
Med ovanstående svar anser jag interpellationen besvarad.
Vallentuna 2024-04-17
Camilla Blacker Wallinsson